Vin i världen

Varje glas vin innehåller en lektion i historia, geografi, botanik och växtodling. Ibland kan det även vara en lektion i antropologi, religion och psykologi.  Olika delar av världen producerar olika viner, och här har vi samlat information om de största tillverkningsländerna.


Engagemang från terapeuter och klienter

Argentina

Argentina är Sydamerikas största vinproducerande land och det femte viktigaste i världen. Odlingarna ligger till största delen i landets västra delar, vid Anderna. Eftersom klimatet är varmt och torrt konstbevattnas vingårdarna med smältvatten från bergen.

 

Engagemang från terapeuter och klienterArgentina är kanske mest känt för sina röda viner av malbecdruvan, som har sitt ursprung i Bordeaux. Andra populära, franska druvsorter är cabernet sauvignon, syrah och chardonnay. Även druvor med italienskt påbrå, som bonarda och barbera, är vanliga. I Argentina gör man också enkla viner för inhemsk konsumtion, av druvsorter som cereza, criolla grande och criolla chica.

Mendoza - i höjd med Chiles huvudstad Santiago - är den viktigaste provinsen med drygt 60 procent av landets vinproduktion. Här odlas druvor på ända upp till 1 500 meters höjd över havet. Planteringarna är relativt jämnt fördelade på blå och gröna druvor, främst bonarda och pedro ximénez. Druvsorter som malbec, cabernet sauvignon och chardonnay odlas främst i Zona Alta del Rio Mendoza och Valle de Uco, som är de högst belägna regionerna i Mendoza.

Norr om Mendoza ligger de varmare distrikten San Juan, La Rioja, Catamarca och Salta där man bland annat producerar aromatiska vita viner av den gröna druvan torrontés.

 

Engagemang från terapeuter och klienter

Australien



Under de senaste åren har Australiens vinproduktion och vinexport ökat dramatiskt och landet ligger på åttonde plats i vinvärlden. Australien har satsat på publika och mycket fruktiga viner, ett resultat av moderna tillverkningsmetoder och rejält mogna druvor.

Engagemang från terapeuter och klienter

De första vingårdarna planterades i början av 1800-talet, runt Sydney i delstaten New South Wales. Därifrån spred sig odlingarna till Tasmanien, Western Australia, Victoria och South Australia. I dag är de allra flesta odlingarna belägna i sydöstra Australien, där maskinell skörd - gärna på natten - och konstbevattning är typiska inslag.

 

Engagemang från terapeuter och klienterShiraz är den vanligaste blå druvan tillsammans med cabernet sauvignon, medan chardonnay, semillon och riesling dominerar bland de gröna. Chardonnayvinerna har ofta en tydlig ekkaraktär.

 

 

Engagemang från terapeuter och klienterSouth Australia är den viktigaste regionen och står för hälften av landets viner. De flesta druvorna kommer från stora odlingar längs floden Murray. Fylliga rödviner av shiraz och cabernet sauvignon görs bland annat i Barossa Valley, McLaren Vale och Coonawarra. Eden och Clare Valley har skaffat sig ett gott rykte när det gäller torra vita rieslingviner.

I New South Wales representerar Hunter Valley en för Australien unik vinstil: torra, långlivade vita viner av semillon. Delstaten Victorias svalare vinområden lämpar sig för mousserande viner och röda viner av pinot noir.

Chile

Redan på 1500-talet planterades de första vinstockarna av spanska erövrare. På 1800-talet började man importera olika franska druvsorter. Eftersom Chile begränsas av öknen i norr, Anderna i öster och havet i väster har landet klarat sig undan vinlusens härjningar, något som är unikt i vinvärlden. Klimatet passar för vinodling, men det är torrt och många vingårdar måste konstbevattnas.

Förutom den inhemska druvan pais som används till lokala viner, odlas cabernet sauvignon, merlot, chardonnay och sauvignon blanc. En chilensk specialitet är den nästan bortglömda bordeauxdruvan carmenère, som har vunnit ny popularitet här.

Vingårdarna ligger i den mellersta delen av detta avlånga land. De viktigaste regionerna för vinodling är - från norr till söder - Aconcagua, Valle Central och Region del Sur. I Aconcaguas inre, hetare del görs mest röda viner och vid kusten ligger det svalare distriktet Casablanca, känt för sina chardonnayviner. Valle Central står för 75 procent av vinproduktionen och är uppdelad i fyra mindre distrikt. Mest känt är Maipo, med odlingar av cabernet sauvignon, merlot, chardonnay och sauvignon blanc. I söder, i Region del Sur, är klimatet svalare och fuktigare. Där trivs druvsorter som riesling, sauvignon blanc och pinot noir.

I Chiles norra, heta regioner - Atacama och Coquimbo - odlas främst aromatiska gröna druvor för vin som destilleras till nationalspriten pisco.

 

dafsaFrankrike

Frankrike är världens viktigaste vinland, med en lång tradition av kvalitetsviner. Landet är stort och de olika klimaten och jordmånerna ger möjlighet att producera de flesta typer av vin.Den franska vinlagen grundar sig på att vissa geografiska områden är mer lämpliga än andra för olika typer av vin. Begreppet terroir - som omfattar alla naturliga förutsättningar i ett område - är grundstenen i vinlagstiftningen som antogs på 1930-talet i Frankrike. Den har stått som förebild för många andra länders vinlagar.Det finns fyra klasser: Appellation d'Origine Contrôlée (AC), Vins Délimités de Qualité Supérieure (VDQS), Vin de Pays och Vin de Table.

AC är den högsta kvalitetsklassen och står för 40 procent av alla viner. Bourgogne är exempelvis ett AC som i sin tur är indelat i kommuner och även enskilda vingårdar med egna AC. Varje appellation har speciella krav på druvsorter, tillåten skördestorlek, tillverkningsmetod etcetera.

 

VDQS har krav som liknar de för AC. Denna klass håller på att avvecklas - områdena flyttas successivt upp till AC - bara 1 procent av franska viner klassas som VDQS.

Vin de Pays infördes 1979 för bordsviner med geografiskt ursprung och krav på tillåtna druvsorter. Det finns ungefär 150 stycken, de flesta i södra Frankrike, och denna klass utgör 25 procent av landets produktion.

 

 

Frankrike - Beaujolais

Beaujolais är egentligen ett bourgognevin - i sydligaste Bourgogne ligger Beaujolais som skiljer sig en hel del från övriga distrikt i regionen. Här görs visserligen en del vitt vin, men distriktet är utan tvekan främst känt för rödviner med lättare och fruktigare karaktär av druvan gamay. 

Beaujolais producerar lika mycket vin som hela resten av Bourgogne - klimatet är varmare och jordmånen består till större del av granit. Nästan allt vin görs som sagt av druvan gamay, och den lilla delen vita viner utgörs av chardonnay och en smula aligoté.

Macération carbonique är en typisk metod för röda beaujolaisviner - i synnerhet för beaujolais nouveau. Hela druvor läggs i en tank fylld med koldioxid. Jäsning kan inte ske utan syre, så druvorna börjar brytas ner inifrån av enzymer som förvandlar sockret till alkohol - runt 3 procent. Efter några dygn pressas druvorna och jäsningen slutförs på vanligt vis. Vinet blir mjukt, lätt och fruktigt - det lättaste röda vin man kan hitta. 

Frankrike - Bordeaux

Bordeaux är mest känt för lagringståliga röda viner och söta vita viner. Området är Frankrikes största producent av kvalitetsvin och har haft stor betydelse för världens vinproduktion. Buteljering av viner på egendomen, fatlagring, kontroll av jäsningstemperatur samt klassificerade vingårdar är några exempel på företeelser som inspirerat resten av vinvärlden.

Närheten till Atlanten och Golfströmmen gör att vädret har stor betydelse för druvornas kvalitet och mognad. Skillnaden mellan olika årgångar kan vara stor. Därför är nästan alla bordeauxviner blandningar av druvsorter som mognar vid olika tidpunkter. På så vis minskar man effekterna av dåligt väder.

De viktigaste rödvinsdruvorna är merlot, cabernet sauvignon och cabernet franc. Vita viner - torra som söta - görs i huvudsak av semillon och sauvignon blanc. Cabernet sauvignon trivs bäst på de varma, grusrika jordarna i västra Bordeaux. Den tidigt mognande merlot passar bättre i de svala lerjordarna i östra Bordeaux.

Söta, vita viner kommer främst från Sauternes i söder, där morgondimma och varma höstdagar ger goda förutsättningar för ädelröta, så kallad botrytis. Ädelrötan gör att druvorna skrumpnar och musten blir söt och koncentrerad. Vinerna jäses och lagras på små ekfat, vilket man även gör med de bästa torra, vita vinerna i Bordeaux.

Grekland

Den grekiska vinindustrin domineras av kooperativ och en handfull stora företag, men de små, oberoende vinmakarna blir allt fler. Under senare år har man på många håll i landet gjort stora investeringar i vinernas kvalitet.

Druvor odlas i hela Grekland. Klimatet är av utpräglad medelhavstyp med milda vintrar och - på vissa platser - mycket torra och heta somrar. I högt belägna vingårdar mognar druvorna långsamt, medan skörden på de sydliga öarna kan inledas redan i juli.

Grekland har många alldeles egna druvsorter, ofta av antikt ursprung. Bland de blå sorterna märks xynomavro, agiorgitiko (saint george), limnio, mandelaria och mavrodaphne. Den sistnämnda används främst till starkviner. Gröna druvor är assyrtiko, rhoditis, robola och muskat. Importerade druvor har främst tagits från Frankrike: chardonnay, sauvignon blanc, semillon och viognier, men också cabernet, merlot, cinsaut, syrah och grenache.

Några av de viktigaste röda vinerna kommer från Nemea på Peloponnesos och Naoussa i norra Grekland. Greklands mest kända vin är retsina, ett torrt, vitt vin som smaksatts med kåda. Vinet görs i huvudsak av druvan savatiano, från odlingar i Attika norr om Aten. Det tillverkas också många starkviner, till exempel muskatvinerna från ön Samos.

 

Italien

Italien producerar - tillsammans med Frankrike - mest vin i världen. Från att tidigare mest ha framställt oceaner av enkelt vin har Italien på senare år genomgått omfattande förändringar. Nya vinlagar, stor experimentlusta och bättre tillverkningsmetoder har medfört att intressanta viner numera görs i de flesta regioner.

Genom hela landet sträcker sig bergskedjan Apenninerna, som utgör landets "ryggrad". Bergskedjan och dess utlöpare skapar en rad lokala klimat, där man också finner många av landets bättre odlingsområden. Alla regioner får oftast tillräckligt med solsken för att druvorna ska mogna, men druvsorter som trivs i landets norra delar eller på hög höjd, odlas vanligtvis inte i den hetare och torrare södra delen av landet och vice versa.

Ett viktigt skäl till den stora mångfalden av italienska viner är de många inhemska druvsorterna. Av landets allra vanligaste druvsorter är merlot den enda som importerats. De fem mest odlade blå druvorna är sangiovese, barbera, merlot, negroamaro och montepulciano. De vanligaste gröna sorterna är cataratto, trebbiano och malvasia. Internationella druvsorter som cabernet sauvignon, pinot gris och chardonnay odlas mest i landets nordöstra del, men finns även på andra håll i Italien.

Italien - Chianti

Chianti i Toscana är ett av Italiens mest kända vindistrikt. Det är indelat i sju deldistrikt, varav Chianti Classico är det viktigaste. Hela Chianti är numera DOCG-klassat, högsta kategorin i den italienska vinlagen. Redan 1716 fastställdes Chianti Classicos gränser. Området täckte då en rad kullar mellan Florens och Siena, men under årens lopp har den ursprungliga zonen utvidgats.

Det "moderna" chiantivinet tog form i slutet av 1800-talet. Då föreslogs att detta röda vin skulle baseras på sangiovesedruvan, men att del canaiolo fick ingå. Dessutom skulle man blanda i 10-30 procent gröna druvor, som trebbiano och malvasia. Detta - tillsammans med alltför stora skördar - ledde till att Chianti fick dåligt rykte. Många producenter sålde därför hellre sina "bättre" viner som Vino da Tavola - vanligt bordsvin - än som Chianti Classico.

Upphöjningen till DOCG 1984 stoppade kräftgången. Gröna druvor fick utgöra högst två procent och skördemängden sänktes rejält. Det blev tillåtet att blanda i 10 procent av exempelvis cabernet sauvignon, merlot och syrah. Eller att göra vinet av enbart sangiovese. Ett annat steg i utvecklingen var att de traditionella stora slovenska faten - botti - ofta ersattes av små, nya franska ekfat. Dessa förändringar har lett till att vinerna blivit mer "strömlinjeformade" och internationella i stilen.

Italien - Södra Italien

De flesta av Italiens mest berömda viner, som barolo, chianti och amarone, kommer från landets norra och centrala regioner. Vinerna från södra Italien är inte lika kända - men väl så intressanta.

Kampaniens (runt Neapel) stora vin heter taurasi, gjort på den blå druvan aglianico. Det är ett mörkt, kraftfullt rödvin som ofta behöver lång lagring. Två vita viner, med namn av respektive druvsort, låter också tala om sig: det aromatiska fiano di avellino och det friska, fruktiga greco di tufo.

Även i den lilla bergsregionen Basilicata är aglianico viktig. Områdets enda DOC-vin, aglianico del vulture, påminner om taurasi.

I Kalabrien (sulan på stöveln) produceras mest röda viner, främst cirò. Den blå druvan gaglioppo blandas här med små mängder av de gröna sorterna greco och trebbiano.

På den italienska klacken, Apulien, produceras enorma mängder vin; den vanligaste druvan är negroamaro, som tillsammans med malvasia nera ger smakrika, eldiga rödviner. Primitivo - samma druva som kalifornisk zinfandel - ger snarlika viner. I de centrala delarna av Apulien är den blå druvan uva di troia vanlig.

Sicilien producerar tillsammans med Apulien mest vin i Italien. Här odlas i första hand gröna druvor, som cataratto, inzolia och grillo. Chardonnay blir allt vanligare i viner, på egen hand eller blandad med någon av öns egna druvor. Nero d'avola är en lokal blå druva som kan ge smakrika och fylliga viner, och blandas ofta med syrah och cabernet sauvignon.

Italien - Toscana

Toscana är ett kulligt landskap som ligger mitt i Italien där de bästa vingårdarna ligger på sluttningar med magra jordar. Regionen rymmer sex DOCG och drygt trettio DOC. Röda viner av främst druvan sangiovese dominerar.

Strax söder om Florens ligger ett av Italiens mest kända områden, Chianti. Vinerna görs huvudsakligen av sangiovese, men blandas med canaiolo för att få ett lättare vin. I ett av Chiantis sju deldistrikt, Chianti Classico, är det dock tillåtet att enbart använda sangiovese.

Brunello di montalcino görs längre söderut än Chianti. Klimatet är varmare och druvorna mognar snabbare. Dessa kraftiga viner av sangiovese - som här heter brunello - fatlagras minst 2 år och måste vara minst 4 år gamla innan de får säljas. I närheten produceras vino nobile de montepulciano av prugnolo - en klon av sangiovese.

Norr om Florens ligger det lilla området Carmignano, där man blandar sangiovese med en liten del cabernet sauvignon. Ett annat vin från området är vernaccia di san gimignano, ett fruktigt, torrt vitt vin av druvan vernaccia.

Kanske är Toscanas största insats i vinvärlden utvecklingen av så kallade supertuscans, viner ofta gjorda på klassiska druvsorter från Bordeaux. Denna inofficiella benämning används för viner av högsta kvalitet, som på grund av sin druvsammansättning klassats som vino da tavola, bordsvin. I dag har flera av dessa viner fått DOC-beteckning, exempelvis sassicaia och tignanello.

 

Nya Zeeland



Nya Zeeland ligger sydost om Australien. Landet utgörs av den varmare Nordön och den svalare Sydön.
Landet är mest känt för sina torra, vita viner. Den förr så populära gröna druvan müller-thurgau har i dag passerats av chardonnay, sauvignon blanc och riesling.

Produktionen av rött vin ökar stadigt och den vanligaste blå druvan är pinot noir. På andra plats ligger merlot, före cabernet sauvignon. Regionerna Marlborough, Gisborne och Hawkes Bay dominerar vinproduktionen.

Nya Zeelands största och mest kända vinregion är Marlborough på Sydön med sitt svala och ganska torra klimat. Här tillverkar man mest aromatiska sauvignon blanc-viner, vilka har gjort Nya Zeeland internationellt känt i vinvärlden. Chardonnay, som kommer på andra plats, används både till stilla och mousserande viner.

På Nordöns östra spets ligger Gisborne, vars vanligaste druva är chardonnay. Strax intill ligger Hawkes Bay - ett av landets äldsta vinområden som är känt för sina rödviner av cabernet och merlot, även om chardonnaydruvan är allra vanligast även här.

Nordöns sydligaste region Wellington inkluderar områdena Wairarapa och Martinborough. Dessa är främst kända för sina röda viner av pinot noir.


 

Portugal



Portugisiska viner har utvecklats avsevärt under de senaste åren. Man har hämtat kunskap från övriga världen och gjort stora investeringar i odlingar och vinanläggningar.

För att vara ett så pass litet land har Portugal ett mycket varierat klimat. Atlanten påverkar hela landet, främst norra delen - där det regnar extremt mycket - och kusterna. Längre söderut inåt landet är klimatet varmare och torrare, för att vid den spanska gränsen vara riktigt hett. Därför är vinerna också olika beroende på ursprung.

Vinerna delas in i olika kategorier:

DOC, den högsta klassen, omfattar 20 områden.

IPRär områden som i princip väntar på att bli uppflyttade till DOC.

Vinho regional är lantviner.

Vinho de mesa är enkla bordsviner.

Portugal har många unika druvsorter. Vanliga blå druvor är tinta roriz (tempranillo), touriga nacional, baga och castelão. De gröna alvarinho och loureira odlas mest i norr, medan arinto och fernão pires är vanliga längre söderut. Som på många andra håll har även cabernet sauvignon, merlot, chardonnay och sauvignon blanc börjat göra intåg i landets vingårdar. Viner av dessa druvor säljs vanligen som vinho regional.

Några av landets mest kända röda viner kommer från områden som Dão, Alentejo, Bairrada och Douro. Det viktigaste vita vinet är vinho verde från norra Portugal.

Fast allra mest känt är nog Portugal för sina starkviner: portvin från Dourodalen i norr, och madeira från ön Madeira i Atlanten.

 


Spanien


Världens största vinodlingar, men bara på tredje plats i tillverkningen - ekvationen går faktiskt ihop. Vingårdarna är ofta glest planterade och det torra klimatet ger små skördar. Men med allt modernare metoder ökar vinproduktionen stadigt.

Spanien är stort och klimatet skiljer sig mellan de olika regionerna. Centrala Spanien (med Ribera del Duero, Valdepeñas) är hett, norra Spanien (Rioja, Galicien) är svalare och regnigare medan södra och östra Spanien (Valencia, Katalonien) har varma somrar och milda vintrar.

Tempranillo, garnacha och monastrell är viktiga blå druvor. Gröna druvor är till exempel albariño, parellada, xarel-lo och macabeo - de tre sistnämnda ingår oftast i cava, mousserande vin. Men även internationella druvor som chardonnay och cabernet sauvignon är vanliga, speciellt i den nordöstra delen av landet.

Röda kvalitetsviner - viner som har DO eller DOC-status - betecknas på följande vis:
Vino joven - oftast ingen fatlagring.
Crianza - betyder att vinet lagrats minst 2 år, varav 6 månader på ekfat. I vissa områden - som Rioja - ligger vinet minst 1 år på fat.
Reserva - minst 3 års lagring, varav 1 på fat.
Gran reserva - minst 5 års lagring, varav 2 på fat.

Liknande beteckningar finns för vita viner, men då gäller oftast kortare lagringstider.

Spanien är även en stor producent av brandy och starkvin, främst sherry och montilla.

Sydafrika



1652 planterades de första vinstockarna i Sydafrika och redan på 1700-talet blev landets viner kända i Europa, i synnerhet de söta muskatvinerna som prisades högt av dåtidens kungahus. Efter att ha drabbats av vinlusens framfart i slutet av 1800-talet, återhämtade sig landet snabbt och Sydafrika fick plötsligt en stor överproduktion av vin. Lösningen blev att bilda KWV, ett nationellt vinkooperativ som skulle fördela produktionen bland odlarna.

Även om vinnäringen fortfarande domineras av olika kooperativ, får privata vinfirmor numera allt större utrymme. Under bojkotten av apartheidstyret exporterades nästan ingenting, men sedan flera år tillbaka har omvärlden lärt sig uppskatta de sydafrikanska vinerna. 

Vinodlingarna är koncentrerade till Kapprovinsen i sydvästra delen. Där råder egentligen medelhavsklimat, men kalla havsströmmar från Antarktis bidrar till svalare väder.

Nästan 20 procent av odlingarna utgörs av den gröna chenin blanc - steen - som oftast används till vita viner. Steen används också till brandy, precis som colombard, den näst vanligaste druvan. Chardonnay och sauvignon blanc ökar stadigt i betydelse, och för söta viner odlas muscat d'alexandrie.

Många producenter hämtar inspiration från Frankrike och cabernet sauvignon, merlot och syrah är vanliga blå druvor. Men Sydafrika har dessutom en helt egen druvsort, pinotage, korsad redan på 1920-talet av pinot noir och cinsaut.

Tyskland

Med sitt svala klimat är Tyskland storproducent av vita viner. Vingårdarna är belägna i landets sydvästra del och många av de bästa odlingarna ligger på branta sydsluttningar längs floderna Rhen och Mosel, där vinrankorna får mycket sol och lä.

Frost är ett problem som delvis lösts genom korsningar mellan druvor som mognar tidigt och frosttåliga sorter. Müller-thurgau och kerner är exempel på sådana korsningar. Andra vanliga druvor är riesling och silvaner.

Vinerna klassificeras som bordsvin eller kvalitetsvin, beroende på druvornas ursprung och sockerhalt. Oftast hamnar vinerna i de två kvalitetsvinsklasserna Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA) och Qualitätswein mit Prädikat (QmP). QmP-viner har något av följande sex beteckningar eller prädikat:

Kabinett är torra till halvtorra viner.
Spätlese görs av sent skördade druvor och kan vara allt ifrån torra till ganska söta.
Auslese görs på sent skördade, utvalda druvor som ger söta, smakrika viner.
Beerenauslese är söta viner av utvalda, mycket mogna druvor, som ofta angripits av ädelröta.
Trockenbeerenauslese framställs enbart av ädelrötade druvor. Vinerna blir mycket söta och smakrika.
Eiswein görs av druvor som suttit kvar på vinrankan tills de frusit. Vinet blir koncentrerat och sött.

Två nya benämningar är Classic och Selection. Dessa viner är torra och gjorda av druvor som är typiska för varje distrikt.

USA

Europeiska nybyggare i Amerika försökte tidigt göra vin av lokala druvsorter som växte vilt. Smaken på vinerna blev inte bra, så man planterade europeiska vitis viniferadruvor. De tålde inte klimatet och lösningen blev att korsa amerikanska och europeiska druvor till hybrider, något som än i dag är ett vanligt inslag i de östamerikanska vingårdarna.

De flesta stater producerar vin, men fyra stater dominerar: Kalifornien, Oregon, Washington State och New York State. Kalifornien står för drygt 90 procent av allt vin som produceras i USA. Klimatet är av medelhavstyp men svala dimmor från havet skapar speciella mikroklimat med olika förutsättningar för vinodling. Kaliforniens berömmelse vilar på klassiska europeiska druvsorter som cabernet, merlot såväl som chardonnay och sauvignon blanc. En traditionell kalifornisk druva är zinfandel, som anses identisk med italiensk primitivo.

I Oregon norr om Kalifornien är det svalare. Där har man odlat vin sedan 1960-talet och den vanligaste druvan är pinot noir, följd av chardonnay och pinot gris.

Staten Washingtons östliga vindistrikt, Columbia Valley, är varmt nog för att cabernet sauvignon och merlot ska kunna mogna. Delstaten New Yorks odlingar skiljer sig från västkustens. Här odlas hybrider och inhemska druvsorter, huvudsakligen concord, som ofta används till druvjuice. I Finger Lakes ger druvor som riesling och chardonnay både stilla och mousserande viner.

(Källa: Systembolaget)

 

 

 

 

Frankrike och Italien är vinvärldens jättar och står tillsammans för närmare 40 procent av all produktion i världen, även om Spanien står för den största enskilda odlingsarealen med drygt 3 miljoner tunnland. Totalt producerades det 267 miljoner hektoliter vin under 2001.

Världens 10 största vinproducenter 2001, i miljoner hektoliter:


1.
Frankrike, 53,4
2. Italien, 50
3. Spanien, 30,5
4. USA, 21,3
5. Argentina, 15,8
6. Kina, 10,8
7. Australien, 10,2
8. Tyskland, 8,9
9. Portugal, 7,8
10. Sydafrika, 6,5

 

(Källa:DI)